våldsverkande säkerhetsvakter

Jag har aldrig förstått skillnaden mellan SÄKERHETSVAKT och VÄKTARE. Vilka är det som patrullerar områden a la securita-style och vilka är det som i gula skjortor försöker se hårda ut på krogen?

Nevermind egentligen. Jag har en teori om det där, om att de män (kanske gäller det kvinnorna också, jag vet inte) egentligen ville bli poliser, de sökte säkert till polishögskolan också. En gång, kanske fler. Men det sket sig liksom. Och då fick de nöja sig med det näst bästa; säkerhetsvakter/väktare.

En annan teori är att dessa män (gäller inte kvinnor) också har väldigt små snoppar, vilket jag fått bekräftat genom vittnesmål och egna erfarenheter.

Det är något med en man, som bär på en sån där leksaks walkie-talkie, batong och ser hård ut som får mig att vilja skratta. Det är faktiskt ganska roligt. Det är en maktförskjutning som gått fel, i alla fall här i Ludvika.

För några år sedan var jag och min väninna på krogen. Vi satt vid ett bord och pratade och en av vakterna, vi kan kalla honom ”Micke” (eftersom han heter Micke), kom fram till oss. Under de tjugo minuter vi satt där blev han mer och mer fysisk, smekte min rygg, och masserade mina axlar. Creepy.

För några månader sedan var jag och en annan väninna på Jurassic Park (Silver Dollar tror jag det heter egentligen), och där flirtade vi med vakten. Han var ganska stor, och är en av dem som alltid ser så stenhård ut när han går omkring på krogen eller i affärer. Men min väninna har en gåva från gudarna; det finns inte en man hon inte kan få att smälta. Inte ens han kunde stå emot hennes charm. Kanske är han bara en snäll kille, kanske hoppades han på en trekant med oss två, men han gav oss skjuts hem. Och han blev utan både trekant och sex (”han hade så liten snopp!”)

Min poäng är att de finns överallt i Ludvika; vakterna som överträder gränser. Ibland nekas mina vänner inträde på grund av personliga vendettor. Det har faktiskt till och med hänt att en av mina vänner blivit utslängd från krogen för att han ”var för full”, när det i själva verket var en servitör som tappade en bricka med glas.

En kväll på Selmas kom jag och en väninna i diskussion med en liten pojkrasker som flyttat från Smedjebacken till Stockholm. I Smedjebacken var han ingen. I Stockholm var han säkerhetsvakt. Och medan vi drack våra drinkar och han sin öl, så berättade han om en rättegång där en av hans kollegor oprovocerat använt övervåld, men blivit friad eftersom hon var en ganska liten tjej och ingen trodde att hon kunde klå upp en snubbe. Alltså. Seriöst? Det värsta var att han var så jävla stolt över det, som om det vore en seger att hon blev friad.

Jag protesterade, och bemötte hans argument. Ibland ses vi på stan, men han vill inte längre säga hej till mig.

Jag har hört ryktats att det är väldigt få procent som skiljer människorna från schimpanserna. Och ibland så tror jag det är väldigt få procent som skiljer säkerhetsvakterna från apor över huvudtaget.