Kunglig trohet, en plikt mot Sverige

Jag har inte riktigt fattat grejen med den här otrohetsaffären kungen påstås ha varit involverad i. Han är ju man, och det säger ju allt. Klart som fan han är otrogen, och Camilla Henemark är ju vacker.

Det får mig dock att tänka på mina egna otrohetsaffärer. Ja, inte när jag varit otrogen då, men när jag varit med män som varit otrogna.

Första gången jag hade sex med en upptagen man så var han egentligen inte upptagen, utan mer på dejtingstadiet. Det är ju lite diffust, det där med dejting, över huvudtaget.

Vi satt på en förfest, han ville ha mig och jag ville ha honom. De andra drog ut på krogen och vi drog hem till honom. Kanske är det något fel på mig som inte har någon moral, men jag tyckte faktiskt att det var skitroligt att tjejen i fråga ringde till honom, mitt i sexakten, och frågade om hon kunde komma hem till honom och sova. Jag gjorde så klart mitt bästa för att distrahera honom. Både den gången och ett par gånger efter den kvällen.

Det här var för flera år sedan, och jag har hört att de fortfarande är ett par. För inte så länge sedan träffade jag dem båda två på en tillställning, och ja, hon är trevlig. Men ganska "girl next door", inte riktigt vad jag trodde att han skulle nöja sig med. Jag förstår inte varför han valde henne framför mig.

Senaste gången jag hade en otrohetsaffär i Ludvika var det med en man som inte ens var härifrån. Och, till mitt försvar (för jag känner att jag borde försvara mig), så talade han inte om att han var sambo förrän EFTERÅT. Mycket fult. De bor i Stockholm. Han sysslar med musik. Hon med inredning. För lite drygt ett år sedan var jag med om en ganska underlig situation när hon medverkade i något av alla tv's inredningsprogram. Skumt att se, på något sätt.